Föredrag i Kungasalen

Öppet seminarium i musik

"Högre seminarium" heter numera "Öppet seminarium i musik". Varmt välkomna!

När: kl 15.15-17.00

Var: 1E207

Akademi 2, MPS, presenterar fem forskningsprojekt följt av diskussion:

  1. ”HeArtS – Health , Arts & Sustainability” - en integrativ hälsoplattform för studenter, lärare och forskare. Eva Bojner Horwitz och David Thyrén, KMH
  2. Musik i barnsjukvården. Ann-Sofie Paulander, KMH
  3. Musikundervisning i särskolan – en forskningsöversikt. Anna-Backman Bister, KMH, Diana Berthén, SU och Viveca Lindberg, SU.
  4. Affordances of Musical Sound – Listening to the Spotify Streaming Service. Susanna Leijonhufvud, KMH och Jon Allan, LTU.
  5. Dimensioner av musikerstudenters förhållanden till sina instrument. Erkki Huovinen och Annika Falthin, KMH.

Läs mer om varje projekt nedan.

Varmt välkomna!

 

”HeArtS – Health , Arts & Sustainability” - en integrativ hälsoplattform för studenter, lärare och forskare.

Eva Bojner Horwitz, professor Musik och hälsa, KMH och David Thyrén, lektor Musik och samhälle, KMH

The ARTHEWE project (part of an Erasmus + collaboration) evaluates diverse pedagogical approaches and art-based methods where attention is paid to the role of music in health development.

The work generates online and contact learning, where interprofessional health methods within and through the art and music field are developed. The project defines core competencies needed by professionals to be able to work sustainably nationally and internationally in the field of music.

The content of the study modules in HeArtS:

  • Promoting well-being and health through creative methods in educational programs
  • Social sustainability and personal sustainable professional development
  • Health knowledge for musicians in working life
  • Art-based and embodied methods that strengthen health
  • Understanding of concepts of health and well-being from a performative and aesthetic point of view

Musik i barnsjukvården

Ann-Sofie Paulander, lektor i musikterapi, KMH

Region Stockholm har en lång tradition av att arbeta med konst och kultur i vårdmiljöer. Återkommande kulturverksamheter i form av till exempel musikstunder för barn ges projektstöd. Ett sådant projekt är Musik i barnsjukvård där fyra klassiskt skolande musiker musicerar för barn i åldrarna 0-18 år på två avdelningar på Sachsska barnsjukhuset.

Syftet är att bidra till ökat välmående hos barnen, deras familjer och vårdpersonal samt bidra till kulturunderstödd vård. I en följeforskningsstudie utvärderas nu projektet genom att tillvarata barnens, familjernas, vårdpersonalens, chefernas och musikernas upplevelser och erfarenheter före, under och efter projektet.

Metoder är deltagande observation och fältanteckningar, informella och semistrukturerade intervjuer samt enkäter. Preliminära analyser visar temata: Professionen hälsomusiker, Aktivt/passivt musikaliskt deltagande samt Vårdpersonalens behov av lugn arbetsmiljö.

Projektet är ett samarbete mellan Kompetenscentrum för kultur och hälsa (Region Stockholm), Sophiahemmets högskola och KMH.

Musikundervisning i särskolan – en forskningsöversikt

Anna Backman-Bister, lektor i arbetsplatsförlagt lärande, KMH, Diana Berthén, fil. dr., lektor, SU, Specialpedagogiska institutionen och Viveca Lindberg, fil. dr., docent, SU, Institutionen för ämnesdidaktik

Det övergripande syftet är att bidra med en översikt som kartlägger internationell forskning om musikundervisning för barn och ungdomar (F-9) med intellektuell funktionsnedsättning (IF).

I Sverige får elever med IF, och som därför bedöms inte kunna nå grundskolans kunskapskrav, vanligen sin utbildning i den skilda skolformen grundsärskolan. En konfigurerande översikt har genomförts och 26 utvalda artiklar har analyserats.

Resultatet redovisas i fyra teman: Attityder och förhållningssätt, Föräldrars förväntningar, Undervisning och lärande samt Begreppsliga studier och diskuteras mot kulturhistorisk teori och begrepp såsom musical becoming.

Affordances of Musical Sound – Listening to the Spotify Streaming Service

Susanna Leijonhufvud, PhD, Senior Lecturer, KMH and Jon Allan Jon Allan, PhD Audio Technology, Researcher at Piteå School of Music, Luleå University of Technology

In the context of musical Bildung, a study was performed to assess how different aspects of education and experience may influence the affordance from music listening in a typical streaming service such as Spotify. This was done by investigating whether subjects’ backgrounds affect preferences and/or choice of wording in motivations when comparing versions of different tunes.

The versions that were compared were selected for typical differences that may occur in a streaming context full of choices, e.g. different masters or user settings. Five different tunes were compared in a classic A/B test. A survey, related to the A/B test, captured three aspects of perceived differences: preference, musical affection and audio quality.

Questions were also added to capture a range of background factors that were assumed to affect these aspects, e.g. listening habits, earlier musical education and/or socialisation.

Earlier research has shown that similar tests were performed with people of convenience, e.g. sound or computer engineers, predominantly males 25–45 years of age. They have thus not accounted for the results from psychoacoustic studies which have stated that preferences may differ on behalf of demographic factors such as gender and age. In the study at hand, the common selection of participants was challenged by performing a strategic selection of participants. This included professional musicians, students within music education, professional sound engineers, students in sound engineering and people without any explicit education within the expertise areas accounted for above. The number of participants were N=60 of mixed gender and of varying ages from 13 years and up.

The presentation will show several statistically significant results.

Dimensioner av musikerstudenters förhållanden till sina instrument

Erkki Huovinen, professor i musikpedagogik, KMH och Annika Falthin, lektor i musikpedagogik, KMH

Ur en longitudinell studie, med det övergripande syftet att belysa dimensioner av hur musikerstudenter upplever förhållanden till sina instrument, presenterar vi på Öppet seminarium hur studenterna i början av sin utbildning såg på sina instrument.

62 kandidatstudenter på KMH (10 folkmusik, 27 jazz, 25 KK) besvarade under deras första månad på utbildningen enkäter där de fick skatta frågor som handlade om relationen till och upplevelse av instrumentet samt framtiden med det. Samtliga deltog därefter i kvalitativa intervjuer.

Resultatet visar att frågor om identifiering med sitt instrument och frågor om svårigheter med instrumentet kan på gruppnivå ses som relativt oberoende från varandra.