Kunskapskonsert med konstnärlig kraft – ett medmänskligt forskningsprojekt

En violinist i en orkester

Musik kan främja kunskapsinhämtning på ett djupare plan eftersom vi lär oss mer när vi känner. När vi blir drabbade av ett musikaliskt verk så öppnas delar av vår känslohjärna, amygdala, vilket gynnar vår inkänning och mottaglighet för kunskap. Musikens inverkan på kunskapsinhämtning diskuteras sällan idag.

Forskningsprojektet kombinerar musikkonserter med seminarier och samtal där musik, psykologi, medicin och humaniora integreras. Med hjälp av den starka konstnärliga upplevelsen som framförandet av musikverket ger, undersöks dels hur musiker och tonsättare kan gestalta svåra känslor och dels hur känsloyttringar från musiken påverkar efter att vi fått ta del av konserter. Genom att undersöka detta vill forskarna ta reda på vilka redskap och verktyg som behövs i vårt kunskapsdrivna samhälle, för att bättre kunna bidra till ett samhälle där vi i allt större grad kan hjälpa varandra och skapa ökad tilltro.

Forskningsprojektet lyfter flera teman i form av seminarier och workshops vilka har genomförts ihop med andra lärosäten. Bland annat så har seminarierna diskuterat

  • vad känslohjärnan har för betydelse för att vi ska lära oss nya saker
  • hur engagemanget för musik och estetik kan öka i vårt samhälle och bidra till att människor kan mötas på lika villkor
  • hur vi kan öppna upp kraftfulla forum för dialog om hur vi kan främja medmänskliga möten genom nya former av kunskapsutbyten.

Med hjälp av intervjuer och enkäter före och efter konsertaktiviteterna undersöker forskare vid KMH hur publiken påverkas av kunskapskonserterna. Resultaten publiceras i vetenskapliga och konstnärliga tidskrifter.

Kunskapskonserter för att hantera svåra och känsliga ämnen

Kunskapskonserter angriper en mycket angelägen fråga i vårt samhälle där behovet av kunskapsspridning kring medmänsklighet, empati, känslor och integritet är i fokus. Dagligen ser vi olika uttryck på kunskapsbrist. Kommunikationen, både verbal och icke verbal är avgörande för vår utveckling av fortsatt social hållbarhet, i enlighet med Agenda 2030 och det Klimatramverk som KMH har undertecknat.

Det är särskilt viktigt för unga människor att stimulera och medvetandegöra ansvar kopplat till ett mer prosocialt samhälle. Musikkonsten skapar möjligheter att handskas med laddade och känsliga ämnen vilket behöver ges större plats i våra skolor, på universitet och högskolor. Forskarnas intention med utvecklingen av konceptet kunskapskonserter är att sprida konceptet i och utanför KMH:s väggar.

Kunskapskonserter, seminarier och workshops

Kunskapskonsert

Blodhov – isländsk gudasaga i metoo-tider

Kunskapskonserten Blodhov är tillsammans med ett flertal temaseminarier den första i KMH:s nya seriesatsning. Blodhov är ett monodram för mezzosopran och åtta instrument. Verket är skrivet av Karin Rehnqvist, professor i komposition vid KMH, för Lena Willemark, en av centralgestalterna inom svensk folkmusik och Ensemble Recherche, en av Europas främsta ensembler för ny musik.

Texten är skriven av isländska Gerdur Kristný med svensk översättning av John Swedenmark, och är en fornnordisk berättelse i modern tappning. Guden Freyr får från gudarnas värld syn på jättekvinnan Ger∂ur och förälskar sig handlöst i henne. Freyr sänder sin tjänare Skírnir på den svarta, mäktiga hästen Blodhov för att hämta henne. Hon säger först nej, men efter hot följer hon med och guden Freyr förgriper sig på henne. Ger∂ur berättar själv i Blodhov:

Över himlen kröp / huggtandsmörkret. Längst in i skräcken/ slungades jag ...

Stycket har efter premiären i Göteborg maj 2019 blivit mycket omtalat, då det ger röst till dagens metoo-rörelse och våldsutsatta kvinnor.

En av deltagarna delar med sig av sina tankar efter kunskapskonserten Blodhov:

”Det blev en speciell dag, onsdagen den 5 februari. Innan hade jag fått ett hum om vad som skulle ske och det var med stor nyfikenhet som jag gick in för att lyssna på de två seminarierna innan konserten. Resonemangen drog till mig uppmärksamheten. Informationen om det enormt stora antalet försvunna flickor och kvinnor i världen. Alla dessa liv i underkastelse av män. Framväxten av diktsviten Blodhov.

Och sedan konserten, det var som om både känslor och fakta blandades ihop. Den djupa känslan av att vara en del av nordisk historia med dess skönhet, våldsamhet och försök till världsuppfattning. Alla dessa starka kvinnor som skyddar sina nära, som står upp för sina värderingar. Dessa kvinnor som genom generationer åter och åter står upp efter att ha tryckts ner till en avgrund av förnedring på grund av fysiskt och psykiskt våld.

Jag såg och hörde, smärtan, oförståelsen, styrkan, ilskan och den otroliga sorgen i musiken som framfördes av Lena i mitten av ensemblen. Det som överraskade mig var smärtan som kröp fram till ytan från mitt eget liv. Mina egna livserfarenheter fick liksom konturer. Sorgen, ilskan och kraften blev personifierad. Figuren, som står där ensam, men ändå hör samman med hälften av världens befolkning.”

Satellitseminarier

Personer som lyssnar på ett föredrag.

Kompositionsforum om skapandeprocessen

Våren 2020 hölls seminarium där alla upphovspersoner deltog. Det kom att handla om texten, musiken och hela skapandeprocessen av Blodhov. Redan 2013 genomfördes en inledande workshop där instrumentklanger, speltekniker, skisser och olika idéer prövades. Det var en viktig del i skapande processen och en film från workshopenlänk till annan webbplats visar hur musiker och tonsättare kan arbeta tillsammans, men även hur en kompositionsprocess går till.

Syftet med Blodhov var att undersöka det klangliga mötet mellan svensk folkmusik och europeisk konstmusik med visionen att skapa ett musikdramatiskt verk. För att inkludera idéer om ljus, scenografi och regi i ett inledande skede engagerades scenografen, regissören och ljussättaren Svante Grogarn.

Ordets betydelse i skapandeprocessen

Diktsviten Blodhov tar avstamp i en gammal isländsk berättelse. Under seminariet lyftes ordets betydelse i skapandet av både text och musik. I diktsviten skildras Freyrs övergrepp med ett starkt bildspråk ur det kvinnliga offret Ger∂urs perspektiv. Författaren Gerdur Kristný berättar under seminariet hur man måste vara försiktig med språket och försöka skapa balans. Även om temat i en berättelse är svårt och våldsamt, måste där också finnas tröst och mjukhet. Om komponerandet av musiken säger Karin Rehnqvist:

Vid svåra teman som övergrepp kan bara det absolut nödvändiga sägas och musiken måste vara känslomässigt sann och trovärdig i varje ögonblick.

Hur översätter man isländska rim?

John Swedenmark har arbetat med att översätta diktsviten till svenska. Som översättare är det viktigt att skapa en text som kan förmedla samma känsla som originalet. Gerdur Kristný har i Blodhov utgått från gammal isländsk dikttradition med korta rader och olika typer av rim. Skrivreglerna är traditionellt stränga, men Gerdur Kristný förhåller sig fritt till dessa. För översättaren gäller det att följa bokens poetiska och språkliga form, samtidigt som innehåll och känsla blir rätt.


Stress and Compassion

Seminariet hölls av Walter Osika, docent, kardiolog och psykiatriker vid Karolinska Institutet (KI) och föreståndare vid Centrum för social hållbarhet (CSS) på KI. Med anknytning till läsning av verket Blodhov berörde seminariet pågående forskning kring återhämtningens betydelse vid mental stress samt reaktioner vid sexuella övergrepp såsom paralys. Paralys är ett vanligt förekommande fenomen vid exempelvis akuta trauman. Ostracism eller rädslan för att bli bortvald är en annan psykologisk faktor som är viktig vid övergreppsproblematik. Reglering av känslosystem, stressrelaterad ohälsa och olika utmattningsförlopp diskuterades samt olika mentala träningstekniker kopplade till neuroplasticitet beskrevs.

 

In touch with the invisible

Seminariet hölls av Bruna Petreca, docent, designer vid Royal College of Art i London och berörde de ”osynliga dimensionerna” av mänsklig erfarenhet, det vill säga

  • hur vi känner när vi blir berörda
  • vilka olika typer av beröring som finns
  • om det finns ett språk för vår känsloberöring
  • hur beröring kan påverka våra beteenden och våra omvårdande praktiker och
  • varför det viktigt att tala om beröring i sociala kontexter.

Seminariet lyfte även hur kroppen kommunicerar det vi känner.

 

Embodied knowledge and social touch

Seminariet hölls av Eva Bojner Horwitz, professor i musik och hälsa vid KMH och lyfte olika teman som framkommit under intervjuer med dansare och musiker kring temat #metoo, såsom integritet, kroppsgränser, mikrorörelser, spegling, kroppssignalavläsning, social beröring och känslouttryck. Vi alla delar inte samma gemensamma vokabulär kring vad embodied knowledge är. Förståelsen och kunskapen kring hur kroppens signalsystem kan överföras till ord kan vara avgörande för hur vi ska kunna hjälpa varandra i laddade situationer. Teoribildning kring begreppen spegling-neuron, känslohjärna och embodiment presenterades.

 

Fear of touch

Seminariet hölls av Anna Rosén, doktorand vid GIH. Diskursen “No touch” har börjat få fäste i världen vilket får konsekvenser för hur idrottslärare och musiklärare skall undervisa. Dilemman kring ”no touch” beskrevs och konsekvenser av att inte få beröra samt rätten till att få säga nej till kroppskontakt lyftes.

 

Workshop

Kompositionsforum på KMH 2020

Efter seminarier och konsert hölls ett samtal med Blodhov som utgångspunkt. Musiker, författare, tonsättare och professor Eva Bojner Horwitz diskuterade bland annat hur förhållandet mellan musiker och publik ser ut och vilka redskap som kan användas för att gestalta svåra känslor.

Embodied knowledge and social touch

Hur kan vi medvetandegöra våra kroppsliga varningssystem? Vilka övningar kan vi göra för att träna oss i att avläsa andras kroppsspråk? Tillit, ansvar, trygghet, integritet och inlyssning är nyckelord som praktiserades under workshopen. Diskussioner fördes även kring hur vi kan förbereda oss kroppsligt inför stressfulla situationer och hur vi kommunicerar dessa med vår kropp. Workshopen hölls av Eva Bojner Horwitz, Anna Rosén och Bruna Petreca.

Relaterad kontakt