"Ett flygledartorn för forskningen"

Eva Bojner Horwitz, professor i musik och hälsa

Som KMH:s professor i musik och hälsa ska Eva Bojner Horwitz leda arbetet med ett av KMH:s fem prioriterade forskningsområden. Här förklarar hon hur KMH kan spela en viktig roll inom området både i forskarvärlden och ute i samhället.

Tradition och kompetens

– På KMH finns traditioner och starka kompetenser som redan indirekt arbetar med hälsa, säger Eva Bojner Horwitz. Det gäller både i musikerutbildningen, lärarprogrammen och i det forskningsrelaterade arbetet inom musikpedagogik, musikpsykologi och musikterapi.

– När jag nu tar med egen forskning och doktorander, i första hand från Karolinska Institutet, men även från Uppsala universitet, bäddar det för spännande möten och nya forskningsprojekt, fortsätter Eva Bojner Horwitz.

Den kunskap som under 1900-talet har ackumulerats om sambanden mellan kropp, musik, hälsa och välbefinnande är idag spridd till olika discipliner och ämnesområden. Här kommer KMH att fungera som en viktig mötesplats och samordnare för att skapa synergier mellan forskargrupper både nationellt och internationellt.

KMH får samordnande roll

– Jag ser framför mig en roll där KMH fungerar som ett flygledartorn; som upptäcker, samordnar och leder forskningsprojekt in på rätt bana. Det handlar också om att i god tid finna lämpliga fondmedel så att forskningen och forskaren blir hållbar och som därmed kan göra skillnad ute i samhället. Lika viktig är upptäckten att inte återskapa något som redan finns.

Det finns nu ett stort intresse från magisterstudenter och doktorander vid olika lärosäten att forska inom området musik och hälsa. Det är en stor ynnest att få bidra med tvärvetenskapliga metoder och därmed etablera KMH som en viktig forskningshubb både nationellt och internationellt, menar Eva Bojner Horwitz.

Nätverk i Sverige och Norden

På agendan står nu ett antal aktiviteter för att samla och utbyta kunskap: bland annat forskarnätverksträffar, öppna seminarieserier och konferenser, och inte minst att ytterligare förstärka det nordiska samarbetet inom musik och hälsa.

– I vår vision här på KMH ingår vidare att utveckla området musik och hälsa där musikterapi är en självklar del. Arbetet med utökade examensrätter för KMH och samverkan med övriga universitet och högskolor är prioriterat område.

Pågående projekt

Under tiden pågår en mängd spännande forskningsprojekt:

Vad händer när vi sjunger?

– En av mina doktorander har studerat sångare på både amatör- och professionell nivå, berättar Eva Bojner Horwitz. Det handlar om vad som händer med kroppens stresshormon och smärtor när vi sjunger. Därtill tittar vi på värdet av att föra in musikaktiviteter inom vårdsystem både för patienter och för personal. Hur påverkas t.ex. vårdmiljön av musikaktiviteter?

Mellan musik och publik

– Vidare pågår ett stort projekt för att undersöka mellanområdet mellan musiker och publik, där vi har följt kammarmusiker och gjort pilotstudier kring hjärtvariabilitet: vad händer i kroppen när vi själva musicerar eller tar del av den genom att lyssna. Projektet Performance evaluation är ett mångårigt projekt i samarbete med Karolinska Institutet.

Synkroniserad flow

– Vi tittar här på det vi kallar synkroniserad flow: Vad händer hos en musiker i en stor konsertsal med publik, och vad finns det för kvarstående effekter? Det handlar inte minst om att studera betydelsen av prosociala beteenden: hur påverkas välviljan till att göra goda handlingar av musik.

Musik i livets slutskede

Musik på hospice är ett annat projekt som bedrivs i samarbete med Stockholms universitet, St. Petersburgs hälsoministerium och Nordiska ministerrådet, som undersöker hur musik kan användas i livets slutskede för att skapa meningsfullhet och en upplevelse av ”stretching time”, alltså att förändra upplevelsen av tid från kronologisk tid till kvalitativ tid.

Musiker i sjukvården

Ett annat spår är Music in residence som handlar om och hur musiker kan vara en tillgång i sjukvården. I Sverige behöver vi etablera länkar mellan musiker och vårdsystemen. KMH har valt att följa en modell från Georgetown University, för att på sikt utveckla utbildningar och kompetens som krävs för att förbereda musiker att kunna arbeta till exempel på en intensivvårdsavdelning, i väntrum eller inom hospice.

Hållbara musiker?

Ett annat viktigt område är hållbara musiker, det vill säga hur man arbetar förebyggande mot ohälsa och utmattning i musikeryrket, men även hur man som blivande musiklärare ska förbereda sig på att avläsa varningssignaler och hantera den stress som finns i skolmiljön.

Inre och yttre motivation

– Vi forskar också kring musikers motivation: vad som är inre motivation respektive krav utifrån i människors beslut att fortsätta med sitt musikutövande. I det projektet arbetar vi med dataanalyser ur den unika tvillingdataregistret som utvecklats vid KI.

#metoo och musik

#Metoo och musik är ett annat högaktuellt ämne som på olika sätt är relaterat till begreppet embodiment, förkroppsligande. Hur använder man musik för att lättare känna igen varningssignaler när en person går över en gräns? Innebär omvänt vårt musiklyssnande att vi fångas i en känslomässig ”bubbla” så att vi blir mindre uppmärksamma på kroppen? Eva är delaktig i föreläsningsserier och workshops ute i Norden och utgår då från begrepp som social touch och embodiment.

KMH erbjuder också möjligheter till andra önskeprojekt:

– Jag har tagit ett initiativ till att använda KMH:s unika klangkupol – högtalardomen med sina 29 höj- och sänkbara högtalare i Lilla salen – som en labmiljö inom området musik och hälsa. Vi har i huset även kunskap inom rytmik, där vi kan inbegripa rytmiken för att möjliggöra pro-social utveckling . Vi talar även här om embodied knowledge, där bland annat rytmik och intoning kan spela en avgörande roll för tillitsskapande processer.

Litet lärosäte är en fördel

Klarar då KMH med jämförelsevis små resurser att medverka, eller till och med driva, alla dessa projekt parallellt? Ja, för Eva Bojner Horwitz finns flera fördelar med att göra detta inom ett litet lärosäte så länge vi hjälps åt att samarbeta med forskningsansökningar och skapa synergieffekter med redan etablerade forskningsmedel .

– Det finns en uppenbar styrka i att kunna träffa alla på samma plats – på ett helt annat sätt än vid större lärosäten. På ett mindre lärosäte som KMH är också instanserna färre, så tiden från idé till genomförande kan bli väldigt mycket kortare.

– På KMH upplever jag en tilltalande transparens, en vilja att dela med sig och ta del av varandras arbete och kunskaper. Och det kan också vara en värdefull framgångsfaktor, avslutar Eva Bojner Horwitz.

Relaterad kontakt