Svensk musikutbildning behöver stärkas

Ryggen på en kvinna som spelar trumpet i en större blåsorkester

Inom ramen för projektet Musiklyftet publicerar idag Svensk Scenkonst, Kungl. Musikhögskolan och Kungl. Musikaliska Akademien en rapport om utbildningens betydelse för svenska musikers konkurrenskraft.

Framgångarna för svenskt musikliv bygger på tidig introduktion till musiken och relevanta utbildningsmöjligheter på alla nivåer – från förskola till högre utbildning. Idag hotas musiklivets kompetensförsörjning av brister inom alla utbildningsnivåer och en osammanhängande utbildningskedja.

Rapporten bygger på en nyligen genomförd enkätundersökning riktad till Svensk Scenkonsts medlemmar. Undersökningen synliggör problemen med det svenska musiklivets kompetensförsörjning, svenskutbildade musikers minskade konkurrenskraft samt vad som krävs för ett fortsatt framgångsrikt musikliv i Sverige.

Enkäten visar bland annat att:

  1. knappt fyra procent av de svarande anser att kompetensförsörjningen inom svenskt musikliv fungerar mycket bra,
  2. endast sex procent av de svarande anser att högre musikutbildning i Sverige håller internationellt sett hög kvalitet,
  3. det idag finns flera organisationer verksamma inom scenkonsten i Sverige där färre än fyra av tio musiker som anlitats de senaste tio åren har fått sin högre musikutbildning här.

För att stärka hela utbildningskedjan föreslår Svensk Scenkonst, Kungl. Musikhögskolan och Kungl. Musikaliska Akademien bland annat att regeringen utreder hur utbildningskedjan kan stärkas och samordnas, att estetiska ämnen införs i förskolans läroplan, stärks i grundskolan och åter blir obligatoriska på gymnasiet samt en substantiell förstärkning av den högre musikutbildningen.

Läs rapporten Utbildningens betydelse för svenska musikers konkurrenskraft. Pdf, 372.3 kB.