Forskarveckan - en arena för musik, vetenskap och inkludering

Forskarveckan har just avslutats på Kungl. Musikhögskolan. Ett brett spektrum av forskningsinsatser presenterades, från unika musiktraditioner som kulning till neurodiversitet inom utbildning och konstnärlig praxis. Nya insikter och konstnärliga uttryck lyftes fram genom tvärvetenskapliga samarbeten och praktiska experiment.

Kulning - tradition möter nutid

Susanne Rosenberg, forskare vid KMH, beskriver kulning som en uråldrig tradition som utvecklats till en modern konstform. Ursprungligen användes kulning för att kommunicera på fäbodar, men idag når den en bredare publik genom konserter, inspelningar och kurser.

Forskning visar att kulning är en unik sångteknik med kraftfull ljudstyrka och resonans. En studie i samarbete med KTH fann att kulning kräver högt lungtryck och ljudstyrkor på minst 115 decibel.

På KMH är kulning en del av ett kreativt ekosystem där konstnärlig och vetenskaplig forskning samspelar. Genom utbildningar och öppna kurser görs traditionen tillgänglig för fler, vilket bidrar till innovation, inkludering och bevarandet av ett levande kulturarv

Salongens musikaliska skatt

En annan höjdpunkt under veckan var en presentation av Anna Paradiso Laurin och Dan Laurin om salongsmusikens betydelse på 1700- och 1800-talen. Här belystes hur salongerna blev en scen för artistiska framföranden, intellektuella diskussioner och underhållande inslag, allt regisserat av en salongsvärdinna. I valet av gäster och konstformer som skulle presenteras kunde hon definiera och iscensätta sig själv. Projektet undersöker bortglömda kompositörer aktiva i salongerna och deras bidrag till den svenska musikkulturen. Några av dessa var Caroline Ridderstolpe (1793-1878) och Mathilda d’Orozco Montgomery Gyllenhaal (1796-1863). En viktig person för utvecklingen av salongsmusiken var även Olof Åhlström (1756-1835) som publicerade inte mindre än 678 visor.

Salongerna fungerade som inkubatorer för nya idéer och estetiska värderingar. Kompositören och pianisten Frédéric Chopin föredrog exempelvis salonger framför offentliga konserter, och såg detta forum som idealiskt för intima och innovativa framträdanden.

Inkludering och neurodiversitet

Forskarveckan avslutades med ett panelsamtal , lett av PhD Kaja Korošec, om neurodiversitet inom musik och utbildning. Panelen diskuterade vikten av att skapa inkluderande miljöer för studenter med varierande förutsättningar. Professor Eva Bojner Horwitz och lektor Klas Nevrin betonade vikten av respekt, autonomi och trygghet i pedagogiska sammanhang. De uppmuntrade också till en öppenhet inför komplexitet och nya metoder, såsom multimodal undervisning där musik, dans och improvisation kombineras. Även användning av etiska riktlinjer och uppförandekoder diskuterades i relation till både utbildning och forskning. Lektor och specialpedagog Anna Backman Bister betonade vikten av mer forskning i ämnet och att lyssna till våra studenters berättelser.

En plattform för framtiden

Forskarveckan på KMH visar hur konstnärlig och vetenskaplig forskning kan samverka och bidra till både kulturens och samhällets utveckling. Genom att lyfta traditioner, bryta barriärer och främja inkludering skapas en plattform för framtidens kreativa arbete