Musikens osynliga hjältinnor
På 1700- och 1800-talen var salongerna en av de få scener där kvinnor kunde ta plats i musikvärlden.
Dessa eleganta sammankomster var långt mer än bara sociala tillställningar, de blev en kreativ plattform där kvinnliga kompositörer och musiker kunde framföra sina verk och etablera sig i en annars mansdominerad bransch.
I ett pågående forskningsprojekt undersöker Anna Paradiso Laurin och Dan Laurin salongernas betydelse. I arkiven lyfter de fram bortglömda kvinnliga tonsättare som Caroline Ridderstolpe (1793–1878) och Mathilda d’Orozco Montgomery Gyllenhaal (1796–1863). Genom sin musik och sina nätverk spelade de en viktig roll i svensk musikhistoria, trots att deras verk sällan uppmärksammas.
Vad gjorde egentligen salongerna så speciella? Värdinnorna var inte bara värdar, de regisserade innehållet, bjöd in rätt personer och iscensatte sig själva genom konsten. Salongerna blev kreativa mötesplatser där musik, litteratur och idéer flödade fritt. Till och med stora namn som Frédéric Chopin föredrog salongernas intima atmosfär framför de stora konserthallarna.
På internationella kvinnodagen är det dags att hylla dessa kvinnliga pionjärer och deras bidrag till musikhistorien – en rik kulturarvsskatt som nu får en ny röst.
Provlyssna
Vill du uppleva musiken? Lyssna på albumet Untold Tales (BIS) och låt dig inspireras.
Albumet lyfter fram musik av Caroline Ridderstolpe och innehåller både sånger och pianostycken, framförda av mezzosopranen och sångläraren Kristina Hammarström samt Anna Paradiso Laurin vid taffel.
Tillsammans väcker de nytt liv i en länge förbisedd musikalisk skatt.
