Riksting för konstmusikens aktörer
Onsdagen den 18 mars genomförs för femte gången Riksting för västerländsk konstmusik. Denna gång på Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Rikstinget är öppet för alla och deltagande är kostnadsfritt.
Det första Rikstinget för västerländsk konstmusik arrangerades år 2016. Vi hade i många år sett hur den klassiska musiken stegvis marginaliseras i samhället och ville erbjuda en mötesplats för konstmusikens alla aktörer med syfte att skapa samsyn och väcka medialt och politiskt intresse. Allt för att på sikt stärka konstmusikens ställning i samhället.
Hittills har Berwaldhallen varit huvudarrangör. Nu har Rikstinget flyttat till KMH. Ovärderliga partners sedan starten är Kungliga Musikaliska Akademien (KMA) och Svensk Scenkonst. I styrgruppen representeras de av preses Susanne Rydén och VD Mikael Brännvall. Ansvarig för det praktiska genomförandet är KMH:s konferenskoordinator Elina Edblom.
I styrgruppen konstaterar vi att den västerländska konstmusiken har en stor och hängiven publik och att vårt lands orkestrar, ensembler och enskilda utövare håller mycket hög nivå. Problemet är att kännedomen hos den breda allmänheten minskar i snabb takt. Trots att vi ofta hör klassisk musik exempelvis i filmer, skulle långt ifrån alla kunna nämna några stilepoker, tonsättarnamn eller vilka instrument som ingår i en orkester.
En anledning till att den västerländska konstmusiken tappar mark är att den inte längre är en självklar del av musikundervisningen i skolan, även om det ingår i läroplanen. En annan är att utvecklingen inom klassisk musik numera knappt alls uppmärksammas på tidningarnas kultursidor eller i etermediernas aktualitetsprogram.
Med konstmusikens marginalisering riskerar vi att klippa av våra musikaliska rötter. Tillsammans med folkmusiken har den lagt grunden för dagens västerländska musikutbud. Pop, rock, jazz och elektronika - allt är sprunget ur den klassiska musikens mer än tusenåriga teoribildning.
Genom historien förstår vi vår samtid. Att tappa bort den västerländska konstmusiken vore lika illa som att stryka antiken ur skolans historieundervisning.
För alla som själva vill musicera är konstmusiken en god utgångspunkt. Under hundratals år har det inom genren utvecklats metoder och repertoar väl lämpade för att träna upp sångröster och lägga en tekniskt grund för instrumentalspel. En klassisk skolning ger frihet att uttrycka sig inom alla musikgenrer.
Det historiska värdet och metodiken till trots är ändå det tyngsta argumentet för att värna den västerländska konstmusiken de starka upplevelser den kan erbjuda. Med en oändlig repertoar och skickliga musiker, sångare och tonsättare världen över erbjuder konstmusiken en outsinlig källa till känsloutlevelse och reflektion.
Under årets upplaga av Riksting för västerländsk konstmusik uppehåller vi oss huvudsakligen kring KMA:s arbete för att stärka barns sång och kring det musikpolitiska uppropet "Ett musikliv för alla". Inledningstalare är skribenten och musikkritikern Sofia Lilly Jönsson, som skriver tänkvärt om musik, människor och tro.
Som samtalsledare möter vi Ulrika Lind, som ledar KMA:s projekt och arbetar som utvecklingchef hos Betaniastiftelsen, Noomi Hedlund, ordförande i Unga Tankar om Musik och ägare av produktionsbolaget On a Boat Productions samt Susanne Rydén, som utöver att vara preses för KMA är VD för Musik i Syd.
I samtalspanelerna medverkar verksamhetsföreträdare från hela landet och politiker ur Riksdagens utbildningsutskott och kulturutskott. Som goda exempel på hur västerländsk konstmusik kan göras relevant för dagens unga publik avslutar vi Rikstinget med presentationer av Klubb Krinolin från Malmö, Klubb T20 i Göteborg och Gränslandet i Stockholm.
Här hittar duhela programmet. programmet. Rikstinget är öppet för alla och deltagande är kostnadsfritt. Anmälan kan göras fram till den 12 mars. Varmt välkommen!
Helena Wessman, den 3 mars 2020