En tid fylld av empati och respekt, omsorg och solidaritet.

Att vi har kunnat hålla våra campus öppna hela hösten beror på hårt arbete med att coronasäkra verksamheten i våra lokaler och på att en stor del av undervisningen har genomförts digitalt. Viktigast är ändå att alla personligen har tagit stort ansvar för att så gott det går undvika smitta på KMH och privat.

Det är lätt att bli rädd i vår tid.

Covid-19 är en fasansfull sjukdom, som hittills har skördat mer än 1,5 miljon dödsoffer och gjort många, många allvarligt sjuka.

Pandemin lamslår världen och demokratiska värden hotas genom de restriktioner som införs. Begränsad mötesfrihet och olika grader av utegångsförbud. Reglering av umgänge i privatbostäder och statliga tvångsåtgärder mot privata näringsidkare. Nedsläckt scenkonst och stängda bibliotek och museer. Världen över ser vi hur pandemibekämpningen tvingar fram tidigare otänkbara begränsningar av de demokratiska fri- och rättigheterna.

De ekonomiska konsekvenserna förfärar. Hela branscher står på ruinens brant och arbetslösheten stiger. Kulturlivet är hårt drabbat, rekordstora stödpaket till trots. Det gäller professionella kulturarbetare enskilt, såväl som kulturinstitutioner, privata produktionsbolag och ideella arrangörer.

Och som om pandemin inte var nog har vi just upplevt den varmaste novembermånaden som någonsin uppmätts på jorden. En effekt av klimatförändringarna och vår oförmåga att på allvar ta tag i problemen.

Det är lätt att känna sig som ett litet knytt och vilja fly in i dimman i panik för att man inte orkar vara rädd längre.

"Men vem ska trösta knyttet och förklara att en sång / är bättre än en kappsäck ifall vägen är för lång." (ur Vem ska trösta knyttet av Tove Jansson)

Musiken har potential att förändra liv och samhällen. Musikens kraft är förvisso inte enbart av godo. Den kan lyfta och dra ner, uttrycka hopp och förtvivlan, hela och söndra, föra samman och dra isär. Musiken är likväl en superkraft som vi tillsammans kan utveckla till något gott.

I KMH:s nya strategi talar vi om att åstadkomma förändring genom samverkan och samordning. Alla ska inte göra allt på samma sätt - KMH:s brokighet är en styrka - utan det handlar om att tillvarata alla krafter. Det uttrycker vi genom nedanstående vision.

Musik för människan och framtiden

KMH erbjuder en utbildnings- och forskningsmiljö präglad av pedagogisk, konstnärlig och vetenskaplig excellens. Våra studenter och medarbetare bidrar aktivt till att stärka musikens position i samhället. Med musikens kraft för en bättre värld.

För att nå visionen krävs ett grundarbete med att stärka våra strukturer. Vi arbetar hårt med att tydliggöra roller och ansvar, anpassa arbetssätt och bemanning till den nya organisationen och erbjuda kompetensutveckling för de som behöver. Ytterst handlar det om att öka utrymmet för det spontana och oväntade och för kontinuerlig utveckling av KMHs verksamhet.

För detta finns en enorm kompetens hos KMH:s medarbetare inom kollegiet och på förvaltningen, skickligt sammanhållen av akademichefer, KVF:er och studierektorer, prorektor, högskoledirektör och förvaltningens avdelningschefer. Om vi lyckas samordna KMH:s alla kompetenser fullt ut finns det inga gränser för vad vi kan åstadkomma.

I strategin uttrycker vi det som att vi utvecklar en miljö som främjar konstnärskap, kunskapsutveckling och forskning på likvärdiga villkor. Vi skapar synergier mellan musikerskap, lärarprofession, musikskapande och forskning och bygger en verksamhet som stärker musikliv, skolvärld och forskarsamhälle nationellt och internationellt.

Musik för människan och framtiden.

"Men vem ska trösta knyttet med att säga som det är: / stig in och säg godafton så de SER att du är här!"

I strategiarbetet har vi talat mycket om att ta plats i samhällsdebatten. Att träda till försvar för de mjuka värdena - konsten, klimatet och människan.

Det är viktigt att vi berättar om musikens villkor. Vad det innebär att vara professionell musiker och vilka förutsättningar som krävs för ett utbrett musicerande, framgångsrik och inspirerande musikundervisning och för forskning inom musik. Vi ska också samverka brett och djupt med det omgivande samhället - musiklivet, skolvärlden, näringslivet och forskarsamhället.

För studenterna handlar det om att ta plats på arbetsmarknaden och häva upp sina röster i det offentliga. De har goda möjligheter att öva sig vid KMH; inom ramen för undervisningen, genom studentdrivna projekt och genom att engagera sig i studentkårens arbete.

Studentperspektivet företräds vid KMH av pådrivande och välorganiserade Kungliga Musikhögskolans Studentkår, KMS. Vid årsskiftet sker en delvis ombildning av kårstyrelsen och jag vill här ta tillfället i akt att tacka Kajsa Nilsson för ett lysande ordförandeskap. Kajsa Nilsson är en klok person och stark ledare som kombinerar stor skicklighet som flöjtist med en skarp blick för strukturer och en varm öppenhet för sina medmänniskor.

Ny KMS-ordförande blir trombonisten Vilhelm Wereen. Också han en klok och varm person, som redan tillfört mycket i rollen som vice ordförande. Grattis och välkommen Ville!

Dialogen med studentkåren, de fackliga företrädarna och skyddsombuden är mycket betydelsefull för mitt och de andra chefernas arbete. För välgrundade beslut krävs att så många perspektiv som möjligt vägs in och där spelar den samverkan med KMS och facken stor roll. Tack alla ni som under året har engagerat er i detta!

Vi lever i en tid då det är lätt att bli rädd, men det är också en tid fylld av empati och respekt, omsorg och solidaritet.

Att vi har kunnat hålla våra campus öppna hela hösten beror på hårt arbete med att coronasäkra verksamheten i våra lokaler och på att en stor del av undervisningen har genomförts digitalt. Viktigast är ändå att alla personligen har tagit stort ansvar för att så gott det går undvika smitta på KMH och privat.

Vi har klarat hösten utan klustersmitta och förhållandevis få har varit smittade generellt. Däremot har frånvaron periodvis varit hög, då studenter och medarbetare stannat hemma med symptom eller för att någon närstående varit sjuk. I en passionsdriven verksamhet som vår kan sådan solidaritet kosta på.

Jag står ödmjuk och tacksam inför allas ansvarstagande. Ett stort och varmt tack till alla studenter och medarbetare för ert fina arbete och för att ni bär varandra genom pandemin!

Faran är inte över utan vi måste hålla ut och hålla i. Häromdagen skärpte regeringen restriktionerna ytterligare för perioden fram till den 24 januari. Vad det betyder för KMH:s verksamhet efter nyår ber jag att få återkomma till.

Med tillönskan om ett fint och kärleksfullt julfirande!

Helena Wessman, den 20 december 2020.