Musik för människan och en hållbar framtid

När vi äntligen kan ordna större möten igen efter pandemin, står kriget och klimatkrisen högt på agendan. Exempelvis under två konferenser i början av maj med ANMA respektive Svensk Scenkonst. Det finns ett stort behov av att tala om hur kulturlivets aktörer kan bidra till arbetet för en fredlig och mer hållbar framtid.

Den 3-5 maj samlades företrädare för nordiska och baltiska musikhögskolor i Tallinn. Den årliga ANMA-konferensen var tänkt att hållas i Tallinn våren 2020, men pandemin kom emellan. Nu samordnades den med ett nätverksmöte för lärosätenas internationella samordnare och sex dagars intensivutbildning i entreprenörskap för ett tjugotal studenter.

ANMA står för The Association of Nordic Music Academies och har numera medlemmar också från Estland, Lettland, Litauen, Georgien och Skottland. Att vi möttes i Tallinn gav en extra klangbotten åt programpunkten om Rysslands invasion av Ukraina och vad musikhögskolorna kan göra för att stödja studenter och forskare på flykt.

Under pauser och måltider fördjupades samtalet utifrån Georgiens och de baltiska ländernas erfarenheter av att leva under direkt hot om rysk aggression och om hur man hanterade relationen innan ukrainakriget. En skakande påminnelse om hur lite man faktiskt vet om förhållandena i andra länder och om varför det är så viktigt med internationellt utbyte.

Också under Svensk Scenkonsts branschdag i Skellefteå den 5 maj diskuterades hur den ryska invasionen av Ukraina påverkar kulturlivet. Denna gång med utgångspunkt i sanktionerna mot Ryssland. Hur ska scenkonstinstitutioner förhålla sig till ryska artister och verk? Frågan är ytterst komplex och några enkla svar gavs inte. Problematisering, analys och bedömning krävs i varje enskilt fall.

Hur kulturlivet kan och bör bidra till klimatomställningen diskuterades på både ANMA-konferensen och Svensk Scenkonsts branschdag. Perspektiven skiljer sig åt, men frågan är densamma: Vad kan vi göra konkret? En hel del, visar det sig. Bland annat att ställa om arbetet bakom scenen så att t ex kostymproduktionen blir klimatneutral. Och framförallt att genom konstnärliga upplevelser stimulera reflektion och tankeutbyte kring de utmaningar mänskligheten står inför.

På KMH arbetar vi med frågan om hållbarhet utifrån vår vision "Musik för människan och framtiden" och det strategiska målet att "bidra till samhällets sociala, ekologiska och ekonomiska hållbarhet". För ändamålet har vi bildat en expertgrupp, Hållbarhetsrådet, som rapporterar direkt till ledningen. I rådet ingår fyra lärare, en student, KMH:s fastighetschef samt en handläggare från förvaltningen. Ordförande är Eva Bojner Horwitz, professor inom Musik och hälsa.

Hållbarhetsrådet tar i sitt arbete avstamp i FN:s globala mål för hållbar utveckling och har valt ut sju av målen som extra prioriterade för KMH: god utbildning för alla; jämställdhet; hållbar energi; minskad ojämlikhet; hållbar konsumtion; bekämpa klimatförändringarna; fredliga och inkluderande samhällen.

Rådet konstaterar att för att komma vidare i klimatarbetet behöver vi byta tankespår, inleda en transformation och för att klara det behöver vi utveckla våra inre utvecklingsförmågor "att vara, tänka, relatera, samarbeta och agera".

"Att göra mindre dåligt är inte gott nog", säger rådet och pekar på behovet av konkreta insatser för social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet. Till exempel kan KMH bidra till samhällsnyttan genom att sprida musik, att synliggöra forskning om hur musiken stärker mellanmänskligt samspel och att maximera studentnyttan genom att kontinuerligt utveckla utbildningarna så att de möjliggör ett hållbart yrkesliv.

Gällande ekologisk hållbarhet har KMH ett fruktbart samarbete med fastighetsägaren Akademiska Hus, som har höga ambitioner för sitt klimatarbete. Man har som mål att uppnå full klimatneutralitet år 2035 genom bland annat lägre energiförbrukning och grön energi, optimerat lokalutnyttjande, ombyggnation istället för nyproduktion och återanvändning av byggmaterial.

I sin hållbarhetsanalys inkluderar Akademiska Hus också studenters och anställdas resor till och från campus och framhåller KMH:s läge på Valhallavägen som ett gott exempel. Hit tar man sig lätt med buss och tunnelbana, per cykel eller till fots. Parkeringsplatser behövs därför inte. Däremot har vi numera solceller på taket, vilket gläder oss mycket.

KMH har ett stort, nybyggt campus på över 16.000 kvadratmeter. Hållbarhetsrådet har talat mycket om det klimatavtryck byggnaderna gör och konstaterar att "för miljöns skull är kanske det viktigaste KMH kan göra att upprätthålla en högkvalitativ utbildning för att betala miljönotan för husbygget".

Helena Wessman, den 16 maj 2022