Säkra musikundret genom jämlik tillgång till musicerandets magi

Det är dagen före midsommar. Jag väcks tidigt av jublande fågelsång och går nästan direkt ut i trädgården och står stilla en stund, mitt i musiken. Grönskan är mogen, men fortfarande ung med friskt gräs och oförstörda bladverk. En visa väcks i mitt inre och fyller morgonen med minnen från en magisk sommarnatt under mina tonår då vi dansade som älvor i det daggvåta gräset.

Jag är långt ifrån ensam om att fyllas av starka hågkomster i mötet med musik. Ibland ligger minnena i flera lager runt ett älskat stycke och jag kan tycka mig blicka ned i ett oändligt djup av tid. Det är kanske det vi menar när vi säger att musiken gör oss till en del av evigheten.

Musik når allra längst in i våra väsen, kroppar, sinnen och kan därmed sägas vara en del av vårt människovarande. Det bekräftas av forskning som visar att musiken har avgörande betydelse för vår förmåga till anknytning och socialisering under vår allra första tid på jorden.

Redan när vi är nyfödda och alldeles hjälplösa, kommunicerar vi med musikfragment. Vi lyssnar, härmar och reagerar; skapar egna ljud och registrerar varje spegling i dialogen med våra föräldrar.

När vi blir lite större blir det mer tydligt till musik. Små barn älskar att utforska sin röst och skapar lätt melodier i improviserade flöden. Vi är många som har hört från våra föräldrar att vi under tidiga barnaår svarade på varje tilltal med sång.

I lyckliga fall följer sångglädjen med upp i vuxen ålder, men alltför många får den kväst av oförstående och ibland småsinta kommentarer från både vuxna och jämnåriga.

Den vanligaste sorgen jag hör ickemusicerande vänner uttrycka är att de är hopplösa fall när det kommer till sång. "Jag är tondöv" brukar det heta, fast de lyssnar till musik hela tiden och har utmärkt förmåga att avgöra vad de tycker är bra eller dåligt framfört.

Historiskt har skolans musikundervisning starkt bidragit till denna känsla av misslyckande och efter några goda decennier är vi där igen. Inte vid lärares småsinta fördömanden av otränade röster och gehör, men väl vid en utbredd okunskap om hur barns röster fungerar och bäst kan övas upp.

Många svenska barn går därför miste om möjligheten att utveckla sin sångröst. Så har det i många fall också varit för deras unga föräldrar, som då faktiskt inte kan hålla ton och frambringa en välklingande melodi. Det är en stor förlust för dem och för samhället i stort.

Sång och annat musikskapande har i alla tider burit människor genom svåra umbäranden och förgyllt deras lyckligaste stunder. Med gemensam sång har människor världen runt fått kraft att genomleva katastrofer, uthärda förtryck och återvinna sin frihet. "Man känner sig inte rädd när man sjunger" förklarade en man i en intervju från den blodiga frihetskampen i Belarus häromåret.

I Sverige, som av tradition är ett sjungande land, riskerar vi att tappa bort den kraften. En förlust som inte kan kompenseras genom att vi mer än någonsin lyssnar på inspelad musik. Forskning visar att ett eget musicerande är centralt för vårt välbefinnande.

Brister i musikens utbildningskedja hela vägen från förskolan till högre musikutbildning har lett till en gradvis nedrustning av "det svenska musikundret". Det musikunder som blev resultatet av åtta decenniers politiska satsningar på att stärka musikundervisningen och musiklivets infrastruktur och som slog ut i full blom på 1990-talet: Vår starka musikexport inom alla genrer, det svenska musiklivet som med sin höga kvalitet är en intressant arena för internationella storstjärnor och det allmänt utbredda musicerandet inom befolkningen.

Det vi ser nu är att barn inte får lära sig sjunga i förskolan och att tillgången till högkvalitativ musikundervisning i grundskolan är mycket ojämlik. På gymnasiet är estetiska ämnen inte längre obligatoriska och väljs bort för att de inte ger meritpoäng.

Kulturskolans mycket positiva breddning till många olika konstformer har inte åtföljts av nya medel, vilket gjort att lektionerna i musik blivit så korta att det är svårt att hinna lära sig ett instrument ordentligt. Folkhögskolornas musiklinjer och andra förutbildningar är satta under press och högre musikutbildning är underfinansierad.

Effekterna inom musiklivet är bland annat att allt färre sjunger i kör och att fritidsmusicerandet i orkestrar och popband minskar. Alltför få spelar blåsinstrument vilket märks både hos amatörorkestrar och delar av det professionella musiklivet. Det stora rekryteringsbehovet av kyrkomusiker kan inte fyllas och vid provspelningar till landets symfoniorkestrar möter svenskutbildade musiker hård utländsk konkurrens. Också inom populärmusiken har den internationella konkurrensen ökat genom målmedvetna satsningar i exempelvis våra nordiska grannländer.

Till detta kommer att det råder stor brist både på instrumentallärare för kulturskolan och på musiklärare för skolan, gymnasiet, folkhögskolor och eftergymnasiala utbildningar.

Det svenska musikundret befinner sig på ett sluttande plan och nya, breda satsningar krävs om vi vill ha det kvar. KMH har i samarbete med Svensk Scenkonst och Kungl. Musikaliska Akademien tagit fram förslag på politiska reformer för att säkra musikundret för framtiden.

Stärk de estetiska ämnenas roll i skolan genom att införa estetiska ämnen i förskolans läroplan och genom att göra estetiska ämnen obligatoriska på gymnasiet med meritpoäng. Ställ krav på en miniminivå av tillgång till professionell scenkonst i grundskola och gymnasium och öka resurserna till estetiska gymnasieprogram med inriktning musik.

Stärk kulturskolan genom ett tydligt uppdrag att bidra till musiklivets kompetensförsörjning och genom att skapa förutsättningar för samordning med skolan så att kulturskolan kan undervisa under skoldagen. Tillför resurser till och stärk samordningen kring spetsutbildningar i hela landet.

Stärk lärare i musikämnet genom att införa estetiska ämnen som programgemensamt ämne på gymnasiets Barn- och ungdomsprogram. Stärk musikämnet inom förskollärarutbildningen och grundskollärarutbildningen för tidiga år och ge befintliga lärare de resurser och den fortbildning som krävs för att integrera estetiska ämnen i lärandet.

Inför krav på ämneslärarutbildning i musik för hela grundskolan med lägst 90 högskolepoäng ämneskunskap för behörighet. Ställ krav på kandidatexamen inom huvudområdet musik med relevanta ämnesstudier för att antas till kompletterande pedagogisk utbildning för ämneslärarexamen i musik för grund- och gymnasieskolan.

Premiera folkhögskolor som förbereder för högre musikutbildning. Inför ett preparandår inom högre musikutbildning och tillför resurser för det. Öka högskolans ersättningar på musikområdet.

På så vis kan vi säkra det svenska musikundret för framtiden och ge alla invånare i vårt land en jämlik tillgång till musicerandets magi.

När vi är spädbarn är musik ett livsavgörande fundament för kontakten med våra föräldrar. Som vuxna strävar vi efter att genom musik återskapa detta trygga rum. Musiken bär oss också genom livets slutskede och ökar möjligheten att vi får dö med frid i sinnet. Forskning visar att musik finns med oss i allt och är en del av att vara människa.

Helena Wessman, den 23 juni 2022.