Estetiska ämnen på gymnasiet stärker individ och samhälle

När vi nu äntligen kan träffas på riktigt igen ligger de stora samlingarna tätt i kalendern. Härom veckan hade jag glädjen att medverka både vid en regional nätverksträff för kulturskolerektorer och kultur- och fritidschefer i Stockholm och vid öppnandet av Stråkdagarna som huserade på KMH under tre dagar. I fredags var jag inbjuden till ett panelsamtal under Nationell Estetisk Kongress som hölls i Västerås.

Såväl nätverksträffen, som Stråkdagarna och Estetkongressen är av stort intresse för KMH då de diskuterar förutsättningarna för kulturskolan respektive gymnasiets estetiska program. Att lära sig ett musikinstrument tar cirka tio år och de allra flesta av KMH:s studenter har spelat sedan de var små. Nästan alla har varit elever vid en kulturskola och många har gått på gymnasiets estetiska program.

Estetkongressens panelsamtal tog avstamp i det faktum att estetiska ämnen sedan 2011 inte ingår i de nationella gymnasieprogrammen. De finns som tillval, men ger inga meritpoäng. Då få gymnasieelever vill ta någon risk med meritpoängen leder det till att elevunderlaget för lärare inom estetiska ämnen minskar. Inte alla gymnasieskolor anser sig då alls kunna erbjuda estetisk verksamhet, det vill säga musik, dans, teater samt bild och form.

Den inledande frågan till oss paneldeltagare var vad som står på spel när inte alla gymnasieelever får en bred utbildning inom estetiska ämnen. Väldigt mycket, hävdar jag.

Estetisk verksamhet och konstnärliga uttryck är en del av att vara människa. Forskning visar till exempel att vi redan som nyfödda kommunicerar med musikfragment. Vi lyssnar, härmar och reagerar; skapar egna ljud och registrerar varje spegling i dialogen med våra föräldrar. Den närhet som uppstår är bokstavligt talat livsavgörande och finns med oss som ett dolt minne hela livet. Forskare menar att vårt behov av musik springer ur detta minne.

Jag nämner här specifikt musikens betydelse för vårt människovarande, men det gäller alla konstformer. Vi behöver många språk för att nå fram till och förstå varandra och konsten både vidgar och fördjupar mellanmänsklig dialog. Därför är de estetiska ämnena på gymnasiet så viktiga.

Det handlar också om bildning, där kunskap inom estetiska ämnen är ett fundament både genom ämnena i sig själva och genom det som förmedlas med konstens innehåll.

Med bildning menar jag den tankevidd som kombinationen av kunskaper från skilda områden ger. Bildning och förmågan att koppla ihop det man vet på nya sätt utvecklar vår kreativitet. Ju bredare och djupare kunskap vi besitter desto fler kombinationer kan vi åstadkomma. Med ett stort kreativt flöde ökar möjligheten att några idéer håller sådan kvalitet att de är värda att vidareutveckla och skala upp. Kreativiteten har då mynnat ut i en innovation.

Vårt tid ropar efter innovationer. Vi står inför enorma utmaningar till följd av klimatförändringarna och behöver vara innovativa både på samhällsnivå och i det privata. Precis som de flesta nu försöker minimera el-användningen i sina hem behöver vi ta oss an andra delar av vårt vardagsliv som tär på klimatet. Också de omställningar som krävs på samhällsnivå kommer att påverka det privata och många förutspår en konfliktfylld era med intressekonflikter mellan näringar, nationer och naturen. Den mellanmänskliga dialogen kommer att utsättas för svåra prövningar.

Starka argument för att de estetiska ämnena bör komma alla gymnasieelever till del är således både att de utvecklar vår förståelse för varandra och att de vidgar vår begreppsvärld.

Ytterligare argument är att estetiska ämnen och konstnärliga uttryck inte enbart leder till djupare förståelse för andra, utan vi får också möta oss själva och öva oss på att hantera våra känslor och tankar. Genom konsten kan vi pröva olika förhållningssätt, utan att någon ens märker att vi gör det. Vi kan fritt testa att identifiera oss både med den grymme mördaren, offret och hjälten som ställer allt tillrätta. En utvecklad självkännedom ökar våra möjligheter att agera rationellt och rättvist i olika situationer.

Också detta är något vår tid ropar efter, modet att stanna upp och tänka efter. Människan är ett flockdjur och vi kan nog alla ge exempel på skada som åsamkats individer, grupper och hela samhällen av skenande människohjordar. Forskning visar att konstnärliga upplevelser stärker vår ambivalenstolerans, det vill säga förmågan att hantera motstridiga viljeyttringar och målbilder.

Det är elva år sedan estetisk verksamhet togs bort ur de nationella gymnasieprogrammen och det skulle vara intressant att veta om och i så fall hur det har bidragit till exempelvis psykisk ohälsa bland ungdomar och till polariseringen mellan grupper. Men det är sannolikt omöjligt att mäta, då väldigt mycket annat i samhället har förändrats under perioden.

Jag dristar mig ändå till att fundera på om elva års brist på bred utbildning i estetiska ämnen har bidragit till att det offentliga samtalet både smalnat av och blivit grundare. Stora komplexa frågor ges enkla svar och åsikter trumfar kunskap. Ett utbildningsförakt odlas inom vissa grupper och polariseringen ökar. Vetenskapliga rön ifrågasätts och klimatförändringarna förnekas.

Orsakssamband eller inte. Jag är övertygad om att samhället skulle må bra av att estetiska ämnen åter blev obligatoriska inom gymnasiets nationella program. För att inte tala om vad det skulle betyda för gymnasiets elever att få tillgång till de kunskaper och djupa upplevelser som en bred utbildning i estetiska ämnen kan ge.

Helena Wessman, den 11 oktober 2022