Forskning
Musik är ett stort kunskapsfält och forskningsområde, med relevans för en rad samhällsområden såsom hälsa, teknik, ekonomi, lärande och kulturarv. KMH har som målsättning att verka inom ämnesområdet musik, för att med vår specifika kompetens kunna bidra till andra kunskapsfält där musik medverkar i samhällsutvecklingen och för ett gott liv.
KMH:s utvecklingsområden inom forskning
Vid KMH bedrivs sedan länge konstnärlig forskning i musik och i musikpedagogik. Ett viktigt mål är att vidareutveckla och stärka den gemensamma forskningsmiljön för dessa områden på KMH.
De två forskningsområdena korsbefruktar varandra samtidigt som de separat har bäring på så många andra forskningsområden och kan bidra till utveckling och förbättring av bland annat människors hälsa, välbefinnande och lärande. Dessutom kan forskning i musik bidra till utveckling av nya tekniska lösningar, produkter och insikter.
KMH utvidgar nu vår forskning genom att satsa strategiskt på att utveckla följande områden:
- Musik som konstnärlig gestaltning
- Musikpedagogik
- Musik och hälsa
- Musik och teknik
- Musik och entreprenörskap
Konstnärlig forskning i musik
Den konstnärliga forskningen i musik bidrar till fördjupade insikter och förnyelse inom musikaliskt skapande och vidgad belysning av musik som samhällsföreteelse och uttryck.
Henrik Frisk, lektor i musik och ansvarig för forskarutbildningssamarbetet med KTH
Konstnärlig forskning i musik ger musikern – i bred mening inkluderande all profesionell musikutövning – möjlighet att utifrån sin speciella kompetens inhämta kunskap som kan appliceras såväl inom ett konstnärligt fält som i ett bredare sammanhang.
Ett konstnärligt forskningsarbete kan vara en del av både metod och resultat och innefatta en gestaltande process, i vilken intuition, hantverksskicklighet, samarbete och kontextualisering med mera ingår och samverkar.
Musikalisk forskning kan röra till exempel interpretation och analys av musikaliska verk, uppförandepraxis samt historiska sammanhang. Konstnärlig forskning i musik har förutom de rent konstnärliga perspektiven använts för att undersöka frågor om bland annat hälsa, jämställdhet/genus, teknikutveckling, psykologi, människa-maskin interaktion och kreativa samarbeten.
Den konstnärliga forskningens framväxt
Att konstnärliga uttryck och konstnärlig praktik har en kunskapsdimension som är jämförbar med andra kunskapsområden är numera en etablerad tanke i Sverige. Sedan början av 2000-talet finns det konstnärlig forskning i de flesta konstnärliga discipliner, och denna forskning är ofta tvärdisciplinär till sin natur.
Musik är ett av de största, och också äldsta, ämnena inom fältet och den metodologiska och teoretiska spridningen är numera förhållandevis stor.
Forskarutbildning med inriktning mot konstnärlig forskning har bedrivits sedan 1990-talet och 2010 fick Sverige en doktorsexamen i konstnärlig forskning.
Vetenskaplig forskning i musik
Forskning i musik har även genererat det tvärvetenskapliga forskningsämnet musikpedagogik, som studerar alla former av musikaliskt lärande, inklusive ramar, förutsättningar, traditioner och villkor som styr situationer där musik utgör innehållet i läroprocesserna.
Utgångspunkten för problemställningar som behandlas är sammanhang där musik ingår i uppfostran, utbildning eller undervisning.
Ett annat fält inom den musikpedagogiska forskningen på KMH är musikterapi.
KMH:s forskningsmiljö
Musik är ett stort forskningsområde, som har bäring på en rad andra ämnen. KMH verkar dels som ett enskilt, specialiserat lärosäte, dels i samarbeten med andra lärosäten och organisationer, som företrädare för det stora ämnesområdet musik.
Då KMH ännu inte har egen examensrätt på forskarutbildningsnivå har vi samarbeten med CSC-skolan på Kungl. Tekniska Högskolan (KTH), Stockholms universitet samt med Konstnärliga fakulteten vid Lunds universitet med vilka vi samarbetar kring forskarutbildning.
Härutöver har vi nationella och internationella externfinansierade forskningsprojekt, lokala forskningsprojekt, ett högre seminarium för forskning i musik och handledarkollegier. Därtill kommer forskningsutvecklande verksamheter såsom skrivarcirklar för lärare/handledare och workshops för ansökningsskrivande.