Studenter möter varandra i ett musikaliskt utbyte

Att få sin musik framförd i en konsertsal är en annorlunda upplevelse jämfört med att arbeta med producerad eller elektronisk musik framför datorn. Att dessutom samarbeta med nya musiker och involvera publiken öppnar upp en helt ny dimension av konstnärlig utforskning och gemenskap.

Under en vecka fick studenter från fyra olika länder i Europa möjligheten att tillsammans resa till Budapest för att genomföra en gemensam konsert. En av de medverkade var KMH studenten Zacharias Kärnekull Wolfe. Zacharias som studerar första året på masterprogrammet i komposition med inriktning på västerländsk konstmusik, fick skapa musik som framfördes av en ensemble från Ungern.

Ett av de bästa sätten att utvecklas som kompositör i konstmusik är att få arbeta med riktiga musiker. Det är ovärdeligt att få höra hur din fantasi och tankar låter på riktigt, därför är det alltid en enorm fördel att höra ditt verk framföras live. Dessutom är det så viktigt att utbildningar tillhandahåller denna möjlighet till sina studenter, säger Zacharias Kärnekull Wolfe.

Inför konserten så hämtade Zacharias Kärnekull Wolfe inspiration från Fluxus-rörelsen. Fluxus är en internationell konstnärlig rörelse som utmanar traditionella normer och betonar det experimentella. För att skapa en starkare anknytning mellan publik och musiker ville Zacharias att publiken skulle få delta i det som utspelar sig på scenen.

Publiken skulle tänka på något som de önskade ha mindre av i sina liv och föreställa sig det på pappret. När konserten sen började skulle de gradvis börja riva sönder sitt papper. När hundratals papper rivssönder samtidigt låter det som vinden när som susar i träden. Som att problemet flyger iväg och försvinner i musiken. Denna ljudvärld integrerades sedan med de texturer som musikerna skapade på scen, säger Zacharias Kärnekull Wolfe.

Relationen med dina medmusiker avgör slutresultatet

Erfarenheten från utbytet har främst lärt Zacharias Kärnekull Wolfe vikten av den sociala aspekten som det innebär att arbeta med en ny ensemble.

Många i ensemblen var skeptiska från början, men ju mer vi arbetade tillsammans desto mer entusiastiska blev de. Den sociala aspekten spelar en stor roll. När du känner de andra musikerna så gör de sitt bästa för verket och det syns i slutresultatet, avslutar Zacharias Kärnekull Wolfe.