En konsertsal med en projektorduk i bakgrunden. Ballonger ligger på golvet.

AMIS – Artistic co-creation methods for innovation and sustainability

Utgångspunkten för forskningsprojektet AMIS är att dagens samhällsutmaningar, såsom klimatförändringar, digitalisering, osäkerhet och snabba förändringar, kräver nya sätt att tänka och samarbeta än de traditionella modellerna för innovation. Genom konstnärliga processer har projektet undersökt hur organisationer kan utveckla större förmåga att hantera komplexitet, osäkerhet och förändring

Från forskning till praktik

I forskningsprojektet AMIS har konstnärliga metoder utvecklats, prövats och förfinats tillsammans med projektets samarbetspartner genom gemensamma labbdagar, workshoppar och experimentella processer.

Arbetet har resulterat i konkreta verktyg och modeller som kan användas i samskapande processer och innovationsarbete.

Från karta till Kompass – vad AMIS har gjort och lärt

Hur skapar en grupp något som ingen hade kunnat tänka ut på egen hand?

De flesta utvecklingsprojekt börjar med en karta: en plan, en tidslinje och ett mål. AMIS började i stället med en fråga:

Vad händer i en organisation när konstnärliga arbetssätt får forma hur människor samskapar?

Under två år har projektet utforskat frågan tillsammans med medarbetare på Scania, PostNord och Implement Consulting Group. Ur arbetet växte Kompassen fram – ett orienteringsverktyg för de skeden i ett utvecklingsarbete där vanliga metoder och färdiga kartor inte räcker till.

Det viktigaste i korthet

AMIS har utvecklat och prövat en repertoar av metoder och verktyg tillsammans med projektets partner. Här finns kompass med kortlekar, partitur och fickpraktiker, lyssningsekologin Becoming Rain och format som prövats i tre labb.

Arbetet har också lett till tre centrala insikter:

Vaghet är en tillgång

De skeden där saker ännu är obestämda kan bära fram idéer som inte går att planera fram – om det finns ramar som håller processen.

Konstnärliga arbetssätt skapar kontaktytor

Kunskaper och kompetenser som annars sällan möts – teknik, ekonomi, design, erfarenhet och intuition – kan tänka tillsammans utan att ett perspektiv behöver dominera.

Hållbarhet börjar i föreställningsförmågan

Att kunna tänka bortom sin egen expertis, hålla motsägelser och ompröva invanda behov av kontroll är en förutsättning för att arbeta med hållbarhet på riktigt, inte bara rapportera om den.

En annan slags process

Mycket utvecklings- och innovationsarbete beskrivs som en rörelse från A till B: behovsanalys, idégenerering, urval och leverans. AMIS utgår från ett annat, processrelationellt förhållningssätt.

Det som händer i ett utvecklingsarbete sker i relationer – mellan människor, material, miljöer och idéer som formar varandra medan arbetet pågår. Då blir det intressanta inte bara punkterna i en modell, utan också det som händer mellan dem: när saker fortfarande är vaga, uppfattningar hinner förändras och något oväntat kan få fäste.

Här spelar den konstnärliga erfarenheten och den konstnärliga forskningen en viktig roll. Kunskapen uppstår i görandet och prövas där, tillsammans med andra. I arbetet med projektets partner har det därför inte handlat om att tillämpa konst på organisationer eller att hämta lärdomar ur dem. I stället har projektet skapat förutsättningar för processer som olika människor sedan möter på olika sätt.

Projektets forskare är själva musiker, konstnärer och forskare, och AMIS bygger vidare på tidigare konstnärlig forskning om kollektiv improvisation och lyssnande. Med sig in i labbet hade forskarna inte en färdig metod, utan en vana att stanna i det ännu obestämda utan att rusa mot en slutsats. Att låta något växa fram tillsammans utan facit och låta begrepp och praktik pröva varandra.

Att improvisera är inte att hitta på. Det är att lyssna sig framåt när planen inte räcker till.

Vad som fortsätter

AMIS avslutas som forskningsprojekt under 2026, men arbetet lever vidare genom de verktyg, metoder och samarbeten som utvecklats. Ambitionen är att fler organisationer ska kunna ta del av erfarenheterna och använda dem i sitt eget utvecklingsarbete.

Under projektets gång har intresset spridit sig utanför partnerkretsen, från internationella industribolag till konsultverksamheter och regionala utvecklingssammanhang i Sverige och Danmark.

Forskarna arbetar nu med publikationer, bland annat ett kapitel om Becoming Rain och om vad ett lyssnande rum kan bära och vad det kostar. Materialet fortsätter också att utvecklas tillsammans med Implement Consulting Group och med nya partners.

Bortom det finns en fråga som projektet har öppnat men ännu inte besvarat. AMIS har visat att konstnärliga arbetssätt kan förändra hur människor arbetar och utforskar tillsammans. Det som återstår att förstå är under vilka förutsättningar dessa arbetssätt kan leva vidare över tid utan att förenklas till en metod bland andra och utan att ansvaret för att bära dem hamnar hos några få. Där fortsätter forskningen.

Projektet visar också hur konstnärlig forskning kan bidra med nya perspektiv på innovation, ledarskap och hållbar samhällsutveckling.

Huvudman: KMH
Projektledare:
Klas Nevrin, lektor i improvisation på institutionen för jazz, musiker, kompositör och konstnärlig forskare
Medsökande/medverkande: PostNord, Scania, Implement Consulting Group. Thomas Arctaedius, Professor adjungerad entreprenörskap på institutionen för klassisk musik på KMH; Nina Bozic, innovations- och organisationsforskare KMH/RISE; Janna Holmstedt, konstnär och konstnärlig forskare; Emilie Lidgard, samverkansledare på KMH; samt fler inbjudna konstnärer och forskare.
Finansiär: KK-stiftelsen
Projektperiod: 2024-2026

Fördjupning om forskningsprojektet

Projektets syfte och frågeställningar

Syftet med projektet AMIS är att ta reda på hur konstnärliga metoder kan tillämpas och skapa nya möjligheter i sammanhang utanför konstvärlden. Projektet är angeläget och värdefullt i ljuset av de många utmaningar samhället står inför idag, där konstnärliga erfarenheter och kompetenser kan vara viktiga för hållbar utveckling och social förändring.

AMIS bygger vidare på resultaten från det konstnärliga forskningsprojektet ”Musik i Oordning” som genomfördes åren 2016 – 2019 på KMH, med fokus på improvisationsmetoders förankring i “generativ vaghet” och “produktiv oordning.

Mer om projektet Musik i Oordning Länk till annan webbplats.

Forskningsprojektet AMIS har två huvudsakliga frågeställningar:

  1. Hur kan konstnärliga interventioner som bygger på konstnärlig forskning om improvisation och samskapande bidra till innovation och systemisk förändring för hållbarhet?
  2. Hur kan interventionerna bidra till både konstnärlig forskning och innovationsforskning genom att betona ett tvärdisciplinärt och process-relationellt förhållningssätt?

Teori och metod

Forskningen har genomförts inom projektets tvärdisciplinära forskargrupp, i samarbete med konstnärer, forskare och medforskare från näringslivet. Studierna har genomförts i samskapande labb där konstnärliga verk och estetiska experiment kombinerats för att utveckla gemensamma arbetssätt som främjar konstnärligt skapande och hållbar innovation.

Den konstnärliga forskningen har fokuserat på att utveckla begrepp och metoder för hur konst kan bidra till social förändring och till att hantera samtida utmaningar, samt på att skapa nya konstverk.

Forskningen inom innovation och organisation har använt deltagande aktionsforskning för att undersöka hur konstbaserade metoder kan förändra arbetet med innovation, hållbarhet och tvärdisciplinäritet i näringslivet.

Några av de frågor som har undersökts i projektet är hur konstnärliga metoder för samskapande kan erbjuda:

  • nya sätt att dra nytta av kunskaper och kompetenser inom ett team för design, innovation eller utveckling
  • nya sätt att hitta inspiration och använda föreställningsförmåga bortom den egna expertisen, särskilt i relation till hållbarhetsfrågor
  • nya sätt att fördela och utveckla kreativitet mellan flera personer och grupper.

Projektets målsättningar

Projektet har haft tre målsättningar:

  • Skapa ny kunskap och förståelse för hur man framgångsrikt kan använda konstnärliga metoder för samskapande inom industriell innovation och utveckling.
  • Öka industripartnernas förmåga att innovera genom att utveckla individuella och kollektiva färdigheter för ”artfulness”, samt tillämpa dessa på arbetsplatsen och därmed eventuellt bidra till systemisk förändring.
  • Skapa ny kunskap om hur en konstnärlig forskningsmetodik kan inbjuda till tvärdisciplinära feedback-loopar mellan begreppsliga och estetisk-praktiska domäner, mellan konst och innovation, samt mellan akademi och industri.

Inom projektets konstnärliga forskningsgren har konstnärer och konstnärliga forskare också skapat nya konstverk som utgör en del av projektets resultat.

Relaterad kontakt