Forskningsetik

Som forskare ansvarar du för att följa god forskningssed och de regler, lagar och föreskrifter som finns. Forskarens eget etiska ansvar utgör grunden för all forskningsetik. Vad du behöver beakta och hantera kring etik i din forskning listas nedan.

Du som forskare har alltså ytterst själv ansvaret att se till att forskningen är av god kvalitet och moraliskt acceptabel. Forskningsetisk reflektion måste vara en naturlig del av forskningens vardag.

Två av de lagar som du behöver ta hänsyn till är Dataskyddsförordningen (GDPR) och Lag (2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor Länk till annan webbplats.. De reglerar hur du får använda personuppgifter samt vilka regler som gäller om forskningsarbetet involverar utomstående deltagare.

Etikprövning

Syftet med etikprövningslagen är att skydda den enskilda människan och respekten för människovärdet vid forskning. Avvägning mellan risker och kunskapsvinster är två faktorer som ska ingå i prövningarna.

Etikprövningslagen specificerar vilken forskning som behöver genomgå etikprövning. Om du svarar ja på någon av följande frågor behöver du söka tillstånd.

Innefattar forskningen behandling av personuppgifter som rör

• ras eller etniskt ursprung
• politiska åsikter
• religiös eller filosofisk övertygelse
• medlemskap i fackförening
• hälsa
• sexualliv eller sexuella läggning
• genetiska uppgifter
• biometriska uppgifter
• lagöverträdelser som innefattar brott, domar i brottmål, straffprocessuella tvångsmedel eller administrativa frihetsberövanden?

Innebär forskningen ett fysiskt ingrepp på

• forskningspersonen (den levande person forskningen avser)
• en avliden människa?

Utförs forskningen enligt en metod som

• syftar till att påverka forskningspersonen fysiskt eller psykiskt
• innebär en uppenbar risk att skada forskningspersonen fysiskt eller psykiskt?

Avser forskningen studier på biologiskt material som har tagits

• från en levande människa och kan härledas till denna människa
• för medicinskt ändamål från en avliden människa och kan härledas till denna människa?

Ansökan om etikprövning

Det spelar ingen roll om forskningspersonerna samtyckt till forskningen eller behandlingen av personuppgifterna eller om uppgifterna finns fritt tillgängliga (i media eller på internet). Om svaret är ja på någon av ovanstående frågor, så ska etikprövning ske.

Ansökan görs till Etikprövningsmyndigheten Länk till annan webbplats. via portalen Ethix.

Ett godkännande från Etikprövningsmyndigheten är giltigt i två år och måste finnas innan forskningen får påbörjas.

Ansvarsfördelning

KMH har som forskningshuvudman det övergripande ansvaret för den forskning som bedrivs vid lärosätet, men den enskilde forskaren är ansvarig för sin egen forskning, och det är forskaren som ska ansöka om etikprövning.

För doktorander är det huvudhandledaren som har ansvar för forskningen. Forskningshuvudmannen är ansvarig för att forskning som omfattas av lagen inte utförs utan godkännande. Huvudmannen ansvarar också för att ansökan blir komplett. Ansökan ska undertecknas av rektor.

Samtycke

Om en person ska ingå i ett forskningsprojekt behövs i de allra flesta fall samtycke för medverkandet i forskningen enligt etikprövningslagen Länk till annan webbplats.. Ett sådant samtycke är endast giltigt om forskningspersonen dessförinnan fått information om forskningen (”informerat samtycke”). Samtycket ska alltid dokumenteras.

Etikprövningslagen kräver att forskningspersonerna ska informeras om bland annat

• den övergripande planen för och syftet med forskningen
• vilka metoder som kommer att användas
• vilka följder och risker som forskningen kan medföra
• vem som är forskningshuvudman
• att deltagandet i forskningen är frivilligt
• att forskningspersonen när som helst kan avbryta sin medverkan.

Därutöver tillkommer dataskyddsförordningens (GDPR) bestämmelser, vilka framgår bland annat av artikel 13 Länk till annan webbplats., om att forskningspersonerna i förväg ska ha fått information som på ett tydligt sätt anger

• vilka personuppgifter som kommer att samlas in
• för vilket ändamål uppgifterna samlas in
• hur uppgifterna kommer att behandlas och lagras
• vilken rättslig grund behandlingen stödjer sig på.

OBS! Tänk på att du inte kan lova sekretess till forskningspersonerna! En sekretessprövning ska ske varje gång som någon begär tillgång till uppgifterna. Du kan därför inte i förväg säga något om vilka som kan komma att få del av forskningsmaterialet. Etikprövningsmyndighetens rekommendation är i stället att använda formuleringar som går ut på att inga obehöriga kan få del av uppgifterna.

OBS! Samtycket till att medverka i forskningen är inte kopplat till den rättsliga grunden samtycke enligt dataskyddsförordningen, se forskningsdata med personuppgifter Länk till annan webbplats..

På Etikprövningsmyndighetens webbplats Länk till annan webbplats. kan du läsa mer om hur informationen kan formuleras.

Ny lag om oredlighet i forskning

1 januari 2020 infördes en ny lag som hanterar oredlighet i forskning, det vill säga forskningsfusk. I lagen står bland annat följande om oredlighet och god forskningssed:

• En ny myndighet, Nämnden för prövning av oredlighet i forskning, ska ta över hanteringen av misstankar om oredlighet. Nämnden ska utreda och besluta i frågan från och med 1 januari 2020.
• Ärenden som inte rör oredlighet men gäller andra avvikelser från god forskningssed ska hanteras av lärosätena.
• I lagen förtydligas att forskaren ska bedriva forskning enligt god forskningssed och att medelsförvaltaren har det övergripande ansvaret.

I lagen definieras oredlighet som "en allvarlig avvikelse från god forskningssed i form av fabricering, förfalskning eller plagiering som begås med uppsåt eller av grov oaktsamhet vid planering, genomförande eller rapportering av forskning".

Hur hanteras misstanke om avvikelse från god forskningssed vid KMH?

Misstanke om avvikelse från god forskningssed hanteras enligt dokumentet Riktlinje om hantering av misstanke om avvikelse från god forskningssed Pdf, 106.5 kB, öppnas i nytt fönster..