Skrivstöd för kursplan

Här får du hjälp med hur du kan skriva fram och uttrycka innehållet för varje rubrik i en kursplan.

Mall för kursplaner

Själva word-mallen för KMH:s utbildningsplaner och kursplaner hittar du i Office 365. Du öppnar Word-programmet på din dator och går till rubriken Arkiv och Ny från mall.

Exempel nedan är främst hämtade från kurser inom KMH:s konstnärliga utbildningsprogram, då de är flest i antal, men innehållet gäller även lärarprogrammen.

Manual för utformning av kursplaner

Nedan beskrivs steg för steg hur kursplanen bör utformas. Viktig information (t ex repertoarlista och utförlig beskrivning av examinationsmoment) som är för detaljerad och tillfällesstyrd kan läggas i kursguiden istället.

Kursens namn

Kursnamnet får vara max 80 tecken för att kunna användas i Ladok. Kursnamnet ska alltid anges på både svenska och engelska. Om kursen ges inom ett program anges kursnamnet även i utbildningsplanen. Hjälp med översättning av kursnamnet ges av AUF.

För att undvika missförstånd ska kursnamnet vara unikt. Utöver kursens namn, använd tillägg 1, 2, 3 för läsår och a, b, c, för kursföljden inom läsåret, t.ex:

• Första året, första terminen: Huvudinstrument 1a, jazz
• Första året, andra terminen: Huvudinstrument 1b, jazz
• Andra året, första terminen: Huvudinstrument 2a, jazz
• Andra året, andra terminen: Huvudinstrument 2b, jazz o.s.v.

Detta upplägg gäller för kurser inom program. För fristående kurser gäller tillägget 1, 2, 3 för eventuella efterföljande kurser med tydlig fördjupning i ämnet, så kallad progression.

Beslutsuppgifter

Kursansvarig fyller i utbildningsnivå och antal högskolepoäng samt tänkt fördjupning. UFA/SAD fyller i resten under rubriken Beslut.

• Kurskod: Kurskoden ska var unik för kursen.
• Huvudområde: Anger inom vilken område kursen ges inom. Det finns två fastställda huvudområden på KMH: Musik och Musikpedagogik.
• Utbildningsnivå: Anger vilken nivå kursen befinner sig på: Grundnivå (krävs grundläggande behörighet, kurser upp till kandidatexamen), avancerad nivå: (krävs kandidatexamen, kurser upp till masterexamen), forskarnivå (doktorandstudier. KMH har inte examensrätt på forskarnivå)
• Giltig fr.o.m.: Anger från vilken termin kursplanen gäller.
• Beslutad av: Anger beslutande organ (UF-nämnden) och beslutsdatum.
• Högskolepoäng: 1,5 hp motsvarar heltidsstudier under en arbetsvecka. Det akademiska läsåret består av två terminer om 20 veckor vardera. En termins heltidsstudier = 30 hp, ett års heltidsstudier = 60 hp.
• Ämnesgrupp: Kursklassificering enligt SCB:s listor Länk till annan webbplats. som också är kopplad till KMH:s anslag (finansiering) för kursen. Kursklassificeringen beslutas av rektor.
• Fördjupning: Anger kursens fördjupningsnivå enligt SUHF-beteckningar för kursers tillhörighet:

G1N – grundnivå, har endast gymnasiala förkunskapskrav

G1F – grundnivå, har mindre än 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav

G1E – grundnivå, innehåller särskilt utformat examensarbete för högskoleexamen

G2F – grundnivå, har minst 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav

G2E – grundnivå, har minst 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav, innehåller examensarbete för kandidatexamen

A1N – avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav

A1F – avancerad nivå, har kurs/er på avancerad nivå som förkunskapskrav

A1E – avancerad nivå, innehåller examensarbete för magisterexamen

A2E – avancerad nivå, innehåller examensarbete för masterexamen

Härutöver förekommer beteckningarna GXX och AXX för kurser på resp nivå som inte kan klassificeras enligt ovanstående modell.

• Ändringsuppgifter: Anger beslutande organ, beslutsdatum för revideringen och från vilken termin revideringen gäller [eller anges från vilken termin det gäller under ”giltig fr.o.m.?]

Moduler

Begreppet moduler ersätter tidigare prov och provkoder och grundar sig i ny terminologi i och med införandet av Ladok 3. En kurs kan ha en eller flera moduler beroende på om man anser att kursen bör delas upp i mindre delar. Under rubriken Moduler ska en av de tre huvudkategorierna av examinationsformerna (praktisk redovisning, skriftlig redovisning, muntlig redovisning) anges tillsammans med antal hp i punktform samt med tillägget vilken del av kursen som examineras (se vidare under Examination).

Exempel:

• Praktisk redovisning A, gehör, 5 hp
• Praktisk redovisning B, satslära, 5 hp
• Muntlig redovisning, entreprenörskap för musiker, 2,5 hp
• Skriftlig redovisning, jazzhistoria, 2,5 hp

Studenter uppfattar oftast att den modul som står först också är det examinationsmoment som examineras först men så behöver det inte nödvändigtvis vara. Förtydliga gärna vad som gäller vid kursens introduktion/ första undervisningstillfälle.

Syfte

Under denna rubrik anges kursens betydelse och funktion i utbildningen som helhet dvs nyttan och avsikten med att kursen erbjuds studenten. Om kursen ingår i ett program anges även kursens position inom programmet.

Exempel (från Komposition 1a, 10 hp):

Kursen syftar till att studenten ska uppnå en grundläggande nivå inom fördjupningsområdet komposition avseende konstnärlig, teknisk och reflekterande förmåga.

Det inbegriper att kunna skapa och förverkliga egna konstnärliga idéer inom givna tidsramar, utveckla den teknik och skicklighet som krävs för att uttrycka dem i sina kompositioner, samt att löpande kunna utvärdera och reflektera kring arbetet.

Kursen är en del av utbildningens fördjupningsområde och den första kursen av sex i komposition inom det konstnärliga kandidatprogrammet i komposition.

Innehåll

Under rubriken Innehåll anges vad som ingår i kursen. Sträva efter att använda formuleringar som betonar studentens ansvar för sitt eget lärande. Skriv t.ex. inte att ”kursen ger studenten kunskap om…” utan hellre att ”studenten under kursen tillägnar sig kunskap om” eller ”kursen ger studenten förutsättningar att tillägna sig/utveckla förmåga att…”.

Kursinnehållet kan beskrivas i löpande text eller som en punktlista. Försök att beskriva kursinnehållet med en homogen detaljeringsgrad och att, i de fall punktlista används, tänka på att punkterna ska vara likvärdiga i omfattning enligt förväntad arbetsinsats för studenten.

Det är upp till akademin/institutionen att avgöra om undervisningsform ska anges i kursplanen. Högskoleförordningen ställer inte krav på detta. KMH förordar att detta istället anges i kursguiden eftersom undervisningsformen kan variera från ett kurstillfälle till ett annat.

Exempel (från Musikteori 2, kyrkomusikerprogrammet):

Gehör:

• Gestaltning av mer avancerade rytmer inklusive tonfall, artikulation och dynamik,
• Gestaltning av tonal och fritonal melodik samt harmoniska förlopp,
• A vista-läsning, intonation och notering.

Satslära:

• Två- och trestämmig kontrapunkt i barockstil,
• Arrangering och komposition för två, tre- och fyrstämmig kör,
• Strukturlyssning och formanalys av musik från barocken.

Mål

Kursens mål ska vara uttryckta som lärandemål, dvs. de ska beskriva vad studenten ska kunna efter att ha gått kursen. Målen ska klargöra vad som faktiskt krävs för att bli godkänd och måluppfyllelsen mäts vid examinationen.

Det kan vara svårt att skilja mellan vad som är ett syfte och vad som är ett mål. Mål är mätbara och konkreta med fokus på resultat, syfte siktar mer på nyttan av kursen.

Om kursen är en del i ett utbildningsprogram måste kursens mål ta hänsyn till de lärandemål som är formulerade för programmet som helhet. de olika kursernas lärandemål ska tillsammans leda fram till de lärandemål som är formulerade i programmets utbildningsplan. Samtliga utbildningsplaner finns publicerade på Backstage under Student och Dina kurser. Både kursplaner och utbildningsplaner måste också förhålla sig till de nationella mål för examen som finns i Högskoleförordningens examensordning.

Målen anges i kursplanen enligt följande:

Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna:

Kunskap och förståelse

• Lärandemål 1 under kunskap och förståelse
• Lärandemål 2 under kunskap och förståelse o.s.v.

Färdighet och förmåga

• Lärandemål 1 under färdighet och förmåga
• Lärandemål 2 under färdighet och förmåga o.s.v.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• Lärandemål 1 under värderingsförmåga och förhållningssätt
• Lärandemål 2 under värderingsförmåga och förhållningssätt o.s.v.

Utformande av lärandemål

Kursens lärandemål uttrycker vad studenten ska kunna efter kursen, t.ex. visa förmåga att självständigt instudera, memorera och framföra överenskommen repertoar. Om du vill beskriva vad studenten ska göra under kursen, t.ex. partituranalys och memorering av tre stycken inom västerländsk konstmusik gör du det under kursens innehåll.

Formulera lärandemålen konkret och tydligt men inte så detaljerat så att de behöver revideras när ni byter litteratur, repertoar eller lärare på kursen. Tänk på att lärandemålen ska förstås av både studenter som funderar på att läsa kursen, av lärare som ska undervisa på kursen och av arbetsgivare som vill ta reda på vad en platssökande som gått kursen faktiskt kan (eller åtminstone en gång har kunnat). Lärandemålen ska uttryckas så förståeligt som möjligt, undvik krångliga ord som kan vara svåra att förstå eller kan missuppfattas.

Inled varje mål i kursplanen med ett aktivt och observerbart verb. I tabellen ser du förslag till lämpliga verb angivna för varje kunskapsform:

Att beskriva fördjupning inom ett program

Kurser som ingår i ett program och utgör en del i en examen ska följa på varandra i svårighetsgrad och komplettera varandra sett till lärandemålen. Inom kurser som följer på varandra och som ger uttryck för en successiv fördjupning kan progressionen av lärandemålen beskrivas genom att lägga till adverb som visar en fördjupning i studentens kunskap, förståelse, färdighet och förmågor. På KMH rekommenderas dessa adverb indelade i år och termin för våra utbildningar:

På grundnivå

• År 1, termin 1: Grundläggande. Översiktligt.
• År 1, termin 2: God. Tillfredsställande
• År 2, termin 1: Utvecklad. Välgrundad.
• År 2, termin 2: Fördjupad. Specificerat.
• År 3, termin 1: Gediget. Stabilt.
• År 3, termin 2: Säkert. Hög nivå.

På avancerad nivå

• År 1, termin 1: Mycket god. Med personligt uttryck.
• År 1, termin 2: Mycket hög nivå.
• År 2, termin 1: Mycket hög förtrogenhet.
• År 2, termin 2: Utomordentlig/excellent.

Ovan beskrivs en fördjupning men den kan även karakteriseras av en utökad grad av komplexitet, t.ex. om studenten förväntas lösa uppgifter självständigt eller i grupp, diskutera i muntlig eller skriftlig form eller i en kombination av dessa, eller att mål läggs till.

Ofta används en gradering i kunskapsprogressionen utifrån att studenten visar fakta, förståelse, förmåga och förtrogenhet (jämför med gymnasieskolans härma, självständigt och skickligt). Detta kan för KMH:s huvudinstrumentkurser eller motsvarande genom hela utbildningen exempelvis illustreras med dessa konkreta verb: återge/tolka, identifiera, analysera, gestalta, reflektera, kommunicera med förtrogenhet. Dessa verb kan sedan förtydligas och nivågraderas med hjälp av ovanstående lista med adverb.

Konkreta exempel på nedbrutna mål från utbildningsplaner på KMH

Ett konkret exempel på lärandemål för första, andra och tredje året inom kunskapsformen kunskap och förståelse utifrån utbildningsplanens lärandemål: visa kunskap och förståelse inom orkesterdirigering, inbegripet kunskap om orkesterdirigeringens praktiska och teoretiska grund:

Efter genomgången kurs förväntas studenten

• Beskriva orkesterdirigeringens historia och skolbildning
• Visa förmåga att självständigt memorera, instudera och genomföra överenskommen repertoar
• Kritiskt analysera egna och andras konstnärliga val inom orkesterdirigering

Ett konkret exempel på lärandemål för första, andra och tredje året inom kunskapsformen färdighet och förmåga utifrån utbildningsplanens lärandemål: visa förmåga att inom svensk folkmusik självständigt skapa, förverkliga och uttrycka egna idéer, identifiera, formulera och lösa konstnärliga och gestaltningsmässiga problem samt genomföra konstnärliga uppgifter inom givna tidsramar:

Efter genomgången kurs förväntas studenten

• Identifiera gestaltningsmässiga problem
• Identifiera och lösa gestaltningsmässiga problem
• Självständigt lösa identifiera och gestaltningsmässiga problem

Ett konkret exempel på lärandemål för första, andra och tredje året inom kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt utifrån utbildningsplanens lärandemål: visa förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett såväl jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv:

Efter genomgången kurs förväntas studenten

• I grupp diskutera olika aspekter av jämställdhet inom musikproduktionsområdet
• Kritiskt granska olika perspektiv avseende jämställdhet och jämlikhet inom musikalisk verksamhet
• Visa ansvar för att jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv beaktas i den egna konstnärliga verksamheten

Kurslitteratur och övriga läromedel

Kurslitteratur och övriga läromedel anges i kursguiden. I kursplanen anges en hänvisning till kursguiden: ”Se aktuell kursguide”.

Behörighet

För att bli antagen till en kurs (eller ett program) krävs det att den sökande har grundläggande behörighet och dessutom den särskilda behörighet som kan vara föreskriven (7 kap. 2 § HF). Grundläggande behörighet innebär oftast en högskoleförberedande examen från gymnasieskolan för tillträde till kurser på grundnivå och en kandidatexamen om 180 hp för kurser på avancerad nivå. För vidare information om vad som utgör grundläggande behörighet se 7 kap. 5-6 §§ (grundnivå), 28-30 §§ (avancerad nivå) i högskoleförordningen Länk till annan webbplats..

De krav på särskild behörighet som ställs ska vara helt nödvändiga för att studenten ska kunna tillgodogöra sig utbildningen (7 kap. 8 & 31 §§ HF)

Kurser utan krav på tidigare godkända kurser

För kurser som ges utan krav på tidigare godkända kurser, t. ex. kurser inom det första läsåret inom ett program kan behörigheten anges enligt följande:

• Grundnivå: ”Grundläggande behörighet för högskolestudier samt godkända antagningsprov för [programmets namn (programkod)] vid KMH”.
• Avancerad nivå: ”Utöver grundläggande behörighet för högskolestudier på̊ avancerad nivå̊ krävs särskild behörighet enligt följande:…”

Kurser med krav på tidigare godkända kurser

För kurser som bygger vidare på tidigare kurser inom program kan den föregående kursen ingå i den särskilda behörigheten och man anger då den föregående kursens namn och kurskod under Behörighet. Det innebär att enbart de studenter som har ett godkänt betyg på den föregående kursen kan bli antagna och registrerade på den aktuella kursen. Detta brukar därför benämnas som en ”stoppkurs” då studenter som inte har ett godkänt betyg på den föregående kursen stoppas från att fortsätta inom programmet. Om man vill sätta upp godkänt betyg på föregående kurser som behörighetskrav för kursen så ska de vara helt nödvändiga för att studenten ska kunna tillgodogöra sig kursens innehåll.

Man bör också undvika att använda sig av stoppkurser, så att studenterna spärras ut från sina studier, inom ett läsår. Kurser inom det första läsåret av ett program bör ha samma behörighet medan man för kurser inom det andra läsåret kan ha kurser från det första läsåret som behörighetskrav o.s.v.

Valbara kurser

För kurser som ges som valbara inom program och/eller som fristående kurs bör man använda sig av grundläggande behörighet då de är svåra att få in i den ordinarie progressionen inom en utbildning just pga att de är valbara, studenterna kan välja att läsa något annat. Ange t. ex. ”Grundläggande behörighet för högskolestudier” eller ”Grundläggande behörighet för högskolestudier samt godkända antagningsprov till ett konstnärligt kandidatprogram.”

Examination

Samtliga lärandemål som anges i en kursplan ska examineras och det ska i kursplanen tydligt framgå:

• vilka examinationsformer som används,
• vilka moment i undervisningen som eventuellt är en del av examinationen,
• om examinationen är muntlig eller skriftlig,
• om examinationen sker enskilt eller i grupp,
• hur man hanterar frånvaro om kursen har obligatorisk närvaro eller aktivt deltagande som examinationsform

Formerna för examination uttrycks i kursplanen som ”Kursen examineras genom [följt av de listade examinationsformer som används inom kursen]”.

Examinationsformer som används ofta vid KMH finns sammanställda under Examinationsformer vid KMH.

Utöver en beskrivning av examinationsformerna ska följande standardformuleringar finnas med: ”Se aktuell kursguide för utförlig beskrivning av examinationsformerna.” och ”Examinator har möjlighet att besluta om anpassad eller alternativ examination för studenter med funktionsnedsättning.”

Undvik ett upplägg där oklarheter kan uppstå kring när bedömningen av studentens prestation sker. Var tydlig med tidpunkt och form för bedömning, alltså examination.

Betygsgrader

På KMH används betygsgraderna godkänd respektive underkänd (undantaget VFU där man använder sig av en tregradig skala, Väl godkänd, godkänd och underkänd). Ange ”Godkänd, underkänd” i kursplanen.

Övrigt

Eventuellt Övrigt i en kursplan kan vara om t.ex. praktik ingår.